test.site.steninge

En plattform under uppbyggnad där kunskaper och metoder för hållbart byggande och omställning prövas i teori och praktik.

Nyckelord: hållbara byggmetoder, kontextbaserad byggnation, naturhus, recirkulation, miljökommunikation, energi, hampakalk, hus i växthus, kretslopp, interdisciplinära utbyten, gestaltad livsmiljö, agroforestry, klimatanpassning, biologisk mångfald

Vår ambition är att bygga utifrån ett lokalt perspektiv och i samklang med naturen. Vi arbetar så långt det är möjligt med hållbara material och leverantörer samt hantverkare som delar vår vision. Projektet ska bli en plats att verka utifrån, en plats där metoder kan studeras och praktiseras. Våra kompetenser och viljan till förändring är en förutsättning. Inom ramverket för denna testsite samverkar vi tvärvetenskapligt och kunskapsöverbryggande.


VILKA ÄR VI

Patrik Bengtsson, inredningsarkitekt och möbelformgivare utbildad på Konstfack, Capellagårdens möbel- och inredningssnickeri och med erfarenhet inom byggnadsvård. Anställd på FOJAB arkitekter i Malmö och driver parallellt designstudio med möbelformgivning. Intresserad av okonventionella, hållbara lösningar och material. Menar att teori och praktik behöver interagera i större utsträckning. Uppväxt i Halmstad.

Caroline Mårtensson konstnär, utbildad på Konsthögskolan i Malmö (M.F.A), kortare utbildningar inom odling och miljövetenskap. Arbetar forskningsbaserat, tvärvetenskapligt, plats- eller situationsbundet i förhållande till frågor inriktade på miljö och klimat, med ett intresse för de psykologiska barriärer som ligger i vägen för engagemang och normförändring. Uppväxt i Välluv utanför Helsingborg där familjen drev trädgårdsmästeri.

Genom hela byggprocessen samverkar vi med byggnadssnickare Johan Bengtsson, Bygghjälp AB.


TESTSITE Genom projektet skapas en plattform för praktiskt arbete, materiallaboration, metodutveckling och diskussion med målsättning att förena kunskaper kring hållbarhetsfrågor och omställning med fokus på markanvändning, byggteknik, material och odling.

ATT UTVÄRDERA BEHOV Vad innefattar mänskliga behov och vad i våra levnadsmönster handlar om bekvämligheter som skenat iväg till det resursslöseri som är orsak till de omfattande klimatutmaningar vi står inför idag?

KONTEXT Historiska lager är viktiga för förståelsen av en plats och dess förutsättningar. Hur marken brukats, erfarenheter som gjorts, men även så som geologiska, hydrologiska och ekologiska förhållanden, samt framtida beräkningar i förhållande till ett förändrat klimat och en med det nödvändig normförändring. Steninge ligger kustnära. Naturen är varierad, naturbetesmark och lövskog möter jordbrukslandskap.


Marken där huset uppförs är en del av Carlslunds före detta frukt- och nejlikeodling och i slänten ner mot Skintaby låg tidigare växthus. Några av de sista fruktträdsraderna angränsar till oss och på sikt kommer det i luckorna mellan de gamla träden, integreras nyttoväxter enligt agroforestry metod. Att plantera in en variation av perenna grödor som samverkar gör odlingen robust i förhållande till extremare väder och klimat. Radsystemen behålls ur kulturhistoriska aspekter. Tidvis är vattentrycket stort och på tomtens lågpunkt anlägges en dagvattendamm. Dammen stannar upp flöden och minskar övergödning, men blir också en vattenresurs för odlingen. I Steninge finns en tradition av jordhus. Det första byggdes på 1920-talet och därefter har det tillkommit i ett par generationer, de senaste byggdes 2005. Skälen till jordhusen var ursprungligen leran som ett lokalt och billigt byggmaterial.

De senast byggda jordhusen.

BYGGNATIONEN – ROBUSTA MATERIAL MED LÅNG LIVSLÄNGD

VÄXTHUSET ger ett väderskyddande skal som gör att vi kan ha utökad verksamhet stora delar av året. Glaset skyddar mot vind, nederbörd och uv-ljus, vilket minskar slitage och avkylning. Här ska vi odla, men det ska också bli en plats för arbete, möten, kunskapsdelande verksamhet där vi kan ta emot människor i samband med föreläsningar och workshops, av oss och av inbjudna gäster och samarbetspartners. Väderskalet ger oss möjlighet att jobba med lösningar som annars inte är lämpade för ett nordiskt klimat.

HAMPAKALK SOM BYGGMATERIAL är vårt sätt att jobba vidare med jordhustradiotionen. Även med denna metod byggs massiva väggar av naturmaterial utan tätskikt och emissionsutsöndrande material. Hampa som byggmaterial är relativt nytt i Sverige men har en lång tradition i bl a Frankrike och England och skulle kunna bli ett lokalproducerat material. Hampakalk består av finhackad industrihampa som blandas med vatten och kalk till ett hårt och välisolerande byggnadsmaterial. Materialet är ickebärande och kräver en träkonstruktion likt ett korsvirkeshus. Trästommen gjutes in i hampakalk med hjälp av gjutformar. Konstruktionen är homogen, isolerar bra mot värme och kyla, är temperatur- och fuktutjämnande samt skapar ett bra inomhusklimat. Industrihampa är en ettårig snabbväxande ört som binder koldioxid effektivt. Hampan binder mer koldioxid när den växer än vad som går åt vid tillverkningen av hampakalk. Den kan odlas utan besprutningsmedel, inga kemikalier behövs i förädlingsprocessen och den kommer från en förnyelsebar källa. Hampan är som byggmaterial en restprodukt efter framställning av olja och fibrer.

PERLITE ersätter cellplast som isoleringsmaterial i grunden. Materialet framställs genom upphettning av vulkanisk perlitsten vilken är miljö- och hälsovänlig. Perliten är vattenglasbehandlad för att inte suga upp fukt och blir kapillärbrytande vid en tjocklek på ca 5cm. Materialet kan inte brinna och reagerar ej kemiskt med andra ämnen eller byggmaterial.

KRETSLOPPSANPASSAT AVLOPP Enskilt avlopp med slamavskiljare och infiltrationsbädd samt separering av toalettavlopp och BDT-vatten*. Vi kommer ha en urinsepererande torrtoalett där näringen i avfallet komposteras och återgår till odlingarna. På så sätt minskar vi övergödningen i naturen och får dessutom gödning till vår trädgård. Det är framförallt urinen som innehåller näring och genom att separera urin i en särskild tank är det lätt att omhänderta och gödsla med den. Vad gäller smittoämnen är det främst i latrinen dessa finns. För att bli av med bakterier och smitta behöver det torra avfallet komposteras innan det kan återföras till naturen. Vår lösning är en latrinkompost med två behållare att växla mellan. När den ena behållaren är är full får den vila tills alla bakterier är avdöda innan det kan används som jordförbättning. BDT-vattnet, som innehåller en mindre del näring och avfallsrester, går ut i en slamavskiljare och vidare till en infiltrationsanläggning. Den stora vinsten i detta system är framförallt ett minskat näringsläckage och i förlängningen minskad övergödning av i detta fall Kattegatt.

BDT-vatten = bad, disk och tvätt

Avloppet från en person/år innehåller ca: 0,6 kg fosfor, 5 kg kväve, 24 kg organiskt material (BOD), smittämnen, samt 60 m³ vatten per år om du har vattentoalett, eller 40 m³ per år om du har torrtoalett och då enbart BDT leds till avloppet.
Källa:
avloppsguiden.se  

UPPVÄRMNING bergvärme som på sikt kompletteras med solceller.

Former för samarbeten och delning utvecklas successivt, kontakta oss gärna. https://www.instagram.com/test.site.steninge/